Ibland kommer jag på mig själv med att göra små kräkljud efter att jag avslutat ett kundsamtal. Jag är så förbannat trevlig.

“Hejsan hoppsan!” *kviddevitt*
“Självklaaaart hjälper jag dig med det!” *joller joller*
“Men jaaa, så trevligt! Guuud, så kul för er! Grattis!”

Och så vidare.

Men man vet ju själv hur det är; att man blir mer välvilligt inställd till ett företag om man blir trevligt bemött, att man tenderar att återvända om man känner sig väl mottagen, att man sprider ryktet om man gillar personerna som glatt hejar på en i andra änden.

Men ibland är det jobbigt. Kollegorna skrattar när de ser att jag glider ner i stolen och kastar ifrån mig headseatet på skrivbordet.
- För trevlig nu igen? hörs det.
- Så länge de är nöjda, svarar jag. Så länge de är nöjda…