Pratade nyss med födelsedagsgrisen.
Han har kalas.
Saft, kakor, bullar. You name it.
Och jag är inte där.
Jag AVSKYR när folk har kalas/fest och man hör det i telefonen och inte kan vara där. Klirr och skratt i bakgrunden. Höga röster och barnfniss.
”Så kuuuul att ni har kul! Jättetrevligt verkligen!”
Sen att en femåring inte förstår när man är ironisk är ju en annan sak – och nog rätt bra också när man tänker efter. 
