Inatt jag drömde

söndag 5 december 13:45 e m kl. 13:45 | Publicerat i Drömmar | 2 kommentarer

…något som jag sannerligen aldrig drömt förut och som jag helst inte drömmer om igen.

Mycket märkligt var det.

I alla fall, det slutade med att jag hade två stycken häftklamrar fastnitade på min vänstra stortå. Eller strax nedanför tån, nedanför knogen (heter det så på tårna också?) liksom. Sen satt det en till ännu lite längre upp på foten.

Jag vet inte hur de kom dit, men jag minns skräcken över att de var där. Ju längre jag tittade på klamrarna, desto rödare blev området omkring. Rödare och rödare, tills det liksom började lysa som en julgran på stans största torg.

Jag minns också att jag med skräcken pumpande ur porerna, med hjärtat i halsgropen, letade efter min far, eftersom han helt klart skulle veta om det var farligt eller inte att ha två häftklamrar fastnitade på foten.

När jag väl hittade honom tittade han noggrant på foten och sade sedan allvarligt; nä du gumman, det där måste en läkare skära upp med en väldigt vass kniv.

Då vaknade jag med ett kvävt skrik. Och kände genast efter med min högra fot om det verkligen var sant.

Lättnaden. Åh, den lättnaden.

Kunde jag inte bara tagit bort klamrarna 
med en sån här kan man ju fråga sig

2 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Ha ha ha… (förlåt)… ha ha ha!
    Jag har varit på GeKås idag och den huvudvärken jag hade i bilen under hemresan skulle jag gärna byta ut mot några små häftklammrar i tån. 😉
    Nej men allvarligt talat så är det otäckt hur skräckslagen man kan bli i sömnen. Det var längesen nu, men jag kunde drömma att jag råkade tappa ut mina barn från balkongen. Jag blev inte människa igen förrän framåt lunch efter en sån skräckupplevelse.

    Kram

    • Så bra att jag kunde roa dig, haha! GeKåshuvudvärk är inte att leka med heller. Det eller fotklamrar = pest eller kolera 🙂
      Kram


Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.