Macintosh, iPhone, iPad, Macbook, iPod. Tack för allt.

torsdag 6 oktober 8:55 f m kl. 08:55 | Publicerat i Liv och död | Lämna en kommentar

En passionerad visionär har gått ur tiden. Tack för allt du gjort, Steve Jobs. Du gjorde sannerligen världen till en bättre och roligare plats.

Bild från Apples hemsida
Annonser

Tragik

lördag 23 juli 23:36 e m kl. 23:36 | Publicerat i För jävligt, Liv och död, Musik | Lämna en kommentar

Den 23 juli 2011 har sannerligen varit en svart dag.

Det ofattbara i Norge där så många unga människor bragts om livet i ett vansinnighetsdåd flimrar framför ögonen gång efter annan. Nyhetssändning efter nyhetssändning från tidig morgon till sen kväll med uppdateringar, information, fler antal döda. Gripandet av gärningsmannen. Letandet efter ännu försvunna ungdomar. Bilderna. Tårarna. Frågorna.

Ovanpå det Amy Winehouse som hittats död i sin lägenhet i norra London. Snarare en tidsfråga än något annat, men trots det sorgligt.

Två ojämförbara händelser så klart, förutom tragiken de båda delar.

Farväl, Sven

fredag 8 oktober 15:23 e m kl. 15:23 | Publicerat i Liv och död, Vardagsfunderingar | Lämna en kommentar

Idag är det lite sorgkant runt den vanliga så glada och trevliga fredagsglädjen. Idag begravs nämligen en man som bodde på vår gamla gata, som alltid hade tid att prata, som med händerna knäppta bakom ryggen promenerade runt i kvarteret och alltid, alltid hade ett leende på lut.

Sven var en sån där man som det var skönt att ha i närheten. Som man visste hade koll på huset när man var på semester, som såg till att soprummet alltid var snyggt, som tog ordföranderollen i samfällighetsföreningen på allvar och som gärna tog hand om mopedproblem och vad-ska-vi-göra-med-lekplatsen-frågor.

Det hände plötsligt och gick fort. Alldeles för fort. Ena stunden fanns han, i den andra var han borta.

Än en gång påminns man om sin egen dödlighet och att tiden vi har tillsammans är ytterst värdefull.

Hejdå Sven. Du är saknad.

Ta ett djupt andetag och blååååååås

torsdag 30 september 17:04 e m kl. 17:04 | Publicerat i Barn, Bilar, Liv och död, Vardagsfunderingar | 3 kommentarer

Tydligen är det den värsta bildagen idag på hela året – just det här datumet, 30 september, har skördat flest offer i trafiken.

Allt detta berättade maken för mig när jag ringde honom för att berätta att det var stor poliskontroll på vägen in mot och ut från stan. I samma sekund kände jag att det kanske var dumt att man precis satt sig i en bil då…

Bilarna framför mig fick köra förbi kontrollen och jag likaså och sedan fick de tre eller fyra följande bilarna efter mig köra in till kanten. Maken upplevde samma sak när han körde ut från stan.

Det var inte alltför länge sedan som jag fick blåsa i en nykterhetskontroll längs kustvägen ett par kilometer från stans centrum. Då sade jag till den kvinnliga polisen att jag var glad att de hade kontroller och att jag gladeligen blåste. Hon log och tackade för att i alla fall en person tyckte att det de gjorde var bra.

Men det måste väl ändå fler tycka? Det är ju för vår säkerhet som det görs och om så bara en enda påverkad förare kan stoppas under en hel dags kontrollerande, så är det helt klart värt det.

Jag känner ännu starkare för trafikregler; avståndshållande, nyheterhet och framför allt visad hänsyn (!) sedan jag blivit mamma. Håll för bövelen ditt fordon på behörigt avstånd från mitt hjärtegryn!

[Pop]kungen är död, länge leve [pop]kungen

fredag 26 juni 18:39 e m kl. 18:39 | Publicerat i Liv och död, Musik | Lämna en kommentar

Jag fick ett jätteelakt sms.

Michael Jackson ska inte kremeras. Han består av 86% plast och ska därför smältas ner och återvinnas till lego, så att barn kan fortsätta leka med honom 

Jag tyckte att det var lite väl hemskt.

För visst är det en ikon som har gått i graven. En man som gav oss Thriller, moonwalk, fantastiska sånger och timvis med underhållning. Sorgligt nog var han i slutet bara en spillra av sitt forna jag – men sångerna lever kvar.

Här och här kan du läsa mer.

Marcus

fredag 6 februari 17:30 e m kl. 17:30 | Publicerat i Bloggar, Liv och död, Lycka, Me like, Saknad | 2 kommentarer

Jag är hopplöst efter, jag vet.

Jag har inte förstått hur bra han är, hur vackert han skriver, hur innerligt, hjärtkramande, ärligt han får orden att dansa över skärmen. Såg honom på TV för ett tag sedan och tänkte att jag måste kolla upp det där. Glömde.

Men så uppmande både Silverfisken och Abbes pappa mig att gå in på hans blogg, och då gör jag det äntligen. Fastnar. Läser i snabba hjärtslagssekunder. Och förstår äntligen hans storhet. Marcus Birro.

If you can dream it, you can do it

onsdag 15 oktober 10:00 f m kl. 10:00 | Publicerat i Hopp, Liv och död, Vardagsfunderingar | Lämna en kommentar

Har hittat en blogg som är fruktansvärt inspirerande, varm, ärlig, hjärtslitande.
En tjej på 20 drabbas av Den jävla idioten – en cancerform vid namn Desmoplastic Round Small Cell Tumour – och skriver om sina dagar, om sin smärta, om hopp, sin sjukdom, om framtidstro och kärlek.

Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan medan jag läser hennes insiktsfulla tankar. Tänker att ”måtte hon må bra” när jag börjar läsa nästa inlägg, fastän jag vet hur tragiskt denna saga slutar.

Nu har jag ont i hjärtat, men är ändå glad att jag på något sätt lärt känna denna tjej som så modigt mötte sin fiende och som slutligen förlorade kampen.

Läs här du också och få en liten annan syn på din egen vardag, ditt eget liv.

Om jag visste att världen gick under imorgon,
skulle jag ändå plantera mitt äppelträd idag
/Martin Luther King

Släng dig i väggen, Stålmannen

tisdag 29 juli 17:20 e m kl. 17:20 | Publicerat i Liv och död, Otäckt | Lämna en kommentar

För jag jobbar med en livs levande hjälte.

Tänka sig.

I helgen räddade han livet på en människa.

Tänk dig det. Att rädda någons liv.

Man måste liksom bara vara så nöjd med sig själv. Så glad. Lite stolt.

Mannen ifråga blev getingstucken på tungan och hjärtat slutade slå när kroppen reagerade. Han dog faktiskt.


Min hjältekollega påbörjade hjärt-lung-räddning tillsammans med en tjej. Hon blåste liv i honom och han dunkade igång hjärtat.

Och sen levde killen igen.

Vilken jävla grej!

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: