Skyddad: Trötter

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

 

Tidens gång

Idag påpekade en kollega lite försynt att det bara är en månad kvar till julafton. Och samtidigt fick vi samtidigt den senaste kampanjen på jobbet med posten – full av pepparkaksgubbar och andra juliga meddelande.

Jag kan inte hjälpa det, men jag får lite ångest. Det är på tok för långt ifrån mina tankar att börja tänka jul, paket, glögg och annat. Jag menar, det är ju inte en endaste liten antydan till snö!

Idag skiner till och med solen från en härligt blå himmel och luften är hög och klar. Det är höstigt och krispigt och just nu lockar en promenad mest av allt.

Men inte kan jag se mig själv springa omkring bland affärerna och köpa julklappar, trängas med hundratals andra och gå på julskyltning. Den är för övrigt på söndag.

Brrr…

 

Skyddad: Förändring

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

 

I-landsproblem

Simon & Thomas eller Ullared, Simon & Thomas eller Ullared?

 

Sugen

Vad jobbigt det är när man springer runt och är fruktansvärt sugen på något, men inte för allt smör i Småland kan komma på vad sjutton något är.

 

Kärleksmums och morotsmuffins med valnötter

Idag har det varit en riktig bakdag.

Rejält chokladiga kärleksmums och saftiga morotsmuffins har retts ihop i mitt fina kök och huset luktar riktigt gott. 

 

 

Helgtrevligheter

Gårdagskvällen var verkligen lyckad!
Grannarna var urtrevliga och att det var en någorlunda rejäl åldersskillnad mellan oss, det märktes knappt. Något som också var spännande, var att titta runt på hur de hade inrett sitt hus – ett exakt likadant som vårt, men så olikt ändå.

Så spenderades kvällen, vi, ett par i 30-årsåldern, tillsammans med två andra par där alla närmar sig pensionsåldern. Och som vi skrattade.
Vilka störtsköna människor Vi till och med sjöng Broder Jacob i kanon mitt i middagen – och hur vi hamnade där ska jag väl inte går närmare in på.

I alla fall kom vi inte in till oss själva förrän klockan nästan slog midnatt.
Och det får man nog ändå säga är ett ganska gott betyg.
Om två veckor ska vi ha glöggmingel med resten av grannarna i längan här kom vi fram till. Det känns som om grannsämjan inte kunde få en bättre start!

Ikväll blir det tjejmiddag hemma hos Helena, medan maken stannar hemma, tittar på massvis med sport och tar hand om Sigge.

 

 

Middag hos grannarna

Snart ska vi gå in till våra nya grannar och äta middag. Jag hoppas att det blir något smaskigt, för nu kurrar magen så det dönar om det.

Kanske borde man trycka i sig en banan eller nåt? Det kanske är väldigt ohyfsat att komma vrålhungrig till en middag…hahaha!

Ha en trevlig fredag, vänner!

 

SalusAnsvar tar sitt ansvar

Jag måste säga att vårt försäkringsbolag, SalusAnsvar, är fantastiska. De är alltid lika trevliga när man ringer till dem i något ärende, oavsett vem man pratar med.

De fixade och donade igår, så att det löste sig fint för oss och hela tiden med ett leende (det hörs ju faktiskt via telefon om någon ler i andra änden).

Det tar ju tid, sånt här. Maken fick ringa polisen ett antal gånger och försäkringstjejen några gånger, prata med bilfirman och biluthyraren och sedan en runda med polisen igen.

Nu kör jag en hyrbil, en Renault Megáne. Kanske måste vi byta den till en mindre, då hyrbilen ska vara i ungefärlig samma storlek som den man själv har, men det var den enda som var inne igår. Annars får vi byta den under dagen, eller efter helgen. Det spelar mindre roll tycker jag – bara jag har en bil. Nu när vi flyttat en bit utanför stan, är man ju ganska beroende.

I alla fall, en eloge till vårt trevliga försäkringsbolag – det rekommenderas varmt.

 

MIN BIIIIIIL!

Nu har det bannemig hänt igen.

Min bil, mitt lilla våp, är påkörd.

En gubbe, typ hundra år och illaluktande, handikappad och småförvirrad, körde på den med sin lilla Smartbil. Hela vänstra sidan av baken är plåtskadad och där fram har den studsat in i framförvarande bil och fått dess dragkrok intryckt i sig.

Jag blir så trött. När ska det bli lag på att gamlingar måste förnya sitt körkort med jämna mellanrum?

Eller kanske när ska läkarna ta sitt ansvar och faktiskt säga att nu får det vara nog med bilkörandet för din del?